Kriget i Ukraina, en skakig världsordning och ett växande säkerhetsfokus påverkar hela samhället – inte minst bygg- och fastighetsbranschen. På Nordbyggs öppningsdag ger Ukrainaexperten och tidigare överstelöjtnanten Joakim Paasikivi sin bild av läget, och vad det kan betyda för hur vi bygger, äger och driver Sveriges kritiska infrastruktur.
Den 21 april 2026 står du på scen på Nordbygg. Vad kan vi förvänta oss?
– Nyhetsrapportering är ofta intressant, men ger sällan historia och kontext. Jag kommer att försöka ge lite bakgrund till varför Ryssland krigar och hur de vill förändra världen. Ukraina är en del, men definitivt inte Rysslands enda mål. Jag försöker sätta det i ett sammanhang och förklara varför det är ett säkerhetshot mot oss, men också mot demokratin i världen.
Seminariet har fått rubriken ”En värld i oordning – Ryssland, Ukraina och hoten mot Europa”. Titeln fångar, enligt Paasikivi, en större förändring än själva kriget: att den säkerhetsordning som länge setts som självklar nu utmanas.
Var står vi i kriget just nu?
– Ingen av parterna uppnår sina strategiska mål, men det går trots allt sämst för ryssarna. De tar lite terräng, men till priset av den ryska ekonomin och en miljon döda och skadade.
Varför fortsätter Ryssland ändå?
– Det finns få alternativ. Putin har bundit sig i masten och måste kunna säga att han fått en seger. De verkar också tro att de ska kunna trötta ut väst – att vi ska sluta stötta Ukraina. Då kommer Ryssland att få ett stillestånd eller en fred på sina villkor.
Säkerhetsläget är samtidigt större än Ukraina. Paasikivi beskriver en värld där makt förskjuts och där Europa behöver hitta en ny roll.
– Ur ett professionellt perspektiv är världsläget för en sådan som mig oerhört intressant. Ur alla andra aspekter är det förskräckligt. Vi går mot en multipolär värld där Kina ökar sitt inflytande, medan USA minskar sitt och alienerar gamla allierade. För liberala demokratier är det problematiskt, bland annat eftersom den gröna omställningen kräver teknik där Kina är världsledande – vilket riskerar att göra oss ensidigt beroende. Europa försöker hitta nya handelsmönster och samarbetspartners. Det centrala är att den värld vi kände inte kommer tillbaka. Vi kan inte bara se på oss som offer i en besvärlig värld, vi måste agera själva.
För bygg- och fastighetsbranschen blir det konkret. Paasikivi menar att robusthet inte bara är en samhällsfråga utan också affärskritiskt – och att näringslivet har en central roll i den civila beredskapen.
– Totalförsvaret består till stor del av företag, som har en viktig roll i alla skeden av en eventuell kris – före, under och efter. Välfungerande, lönsamma företag är viktiga för Sverige. Att vara förberedd är bra business, både sett i pengar och i resiliens.
Vilka möjligheter och risker ser du för byggbranschen?
– När man ska utveckla infrastrukturen blir byggbranschen en stor aktör, men det gäller att vara redo. Det krävs att man har tillräckligt med entreprenörmaskiner, beredskap att arbeta på andra ställen än där man verkar i dag – och att man gör det i konkurrens med alla andra.
Beredskap handlar också om samhällsplanering. Som exempel nämner Paasikivi vikten av att undvika en ”single point of failure” – till exempel genom att vatten, avlopp, el och kommunikation inte blir onödigt samlade i samma stråk. Kriget i Ukraina har visat hur sårbar infrastruktur kan vara – och hur avgörande det är att kunna reparera snabbt.
– Byggnadsberedskap är oerhört viktigt. Vi måste snabbt kunna bygga upp skadad, vital infrastruktur, vilket Ukraina har lyckats anmärkningsvärt väl med. Ironiskt nog beror det delvis på att de inte var lika rika som vi och därför inte hade gjort sig av med gamla saker. I Sverige har vi strömlinjeformat allt, vi har singelkompetenser och ”just in time”. Vi behöver öka vår redundans, så att vi har bättre uthållighet och beredskap att kunna omprioritera.
För att byggbranschen ska stå redo inför en eventuell konflikt ser Joakim Paasikivi behov av tydligare säkerhetsrutiner och minskad sårbarhet – alltifrån vilka personer som får tillgång till byggarbetsplatser till hur material flödar och kontrolleras.
– Det måste till ett säkerhetstänk för hela verksamheten; funktioner som kontrollerar att saker görs rätt och att det inte används undermåliga material. Man behöver även veta vilka man har på arbetsplatsen och inte ha underleverantörer i fem led.
Hur arbetar man strategiskt för att minska sårbarheten?
– När samhället drabbas av stora påfrestningar är det viktigt att samarbeta, även med konkurrenter. Det finns exempel på detta inom flera branscher i Ukraina – det ska alltid gå att ta ut pengar oavsett vilken bank man har, det ska alltid gå att använda mobilen även om något nät går ner. Om man hjälps åt kommer fler att överleva, både fysiskt och affärsmässigt.
Avslutningsvis vill Joakim Paasikivi inte lämna publiken med enbart oro.
– Vi vet inte vad vi får, bara att vi inte kommer tillbaka dit vi var. Men det betyder inte att vi är viljelösa offer på stormande hav. Har vi ett starkt samhälle är vi mer motståndskraftiga, och lyckligtvis har Sverige och EU fattat många bra beslut för att återta militär och civil förmåga. Internationellt betraktas Sverige som ett föregångsland inom totalförsvar. Det tjänar ingenting till att vara nedslagen – se till att ta kontroll över det du kan och bidra.
